Domstolens beslut i Berlin om omoral på grund av bristande språkkunskaper
Äktenskap mellan partners med olika nationaliteter är inget ovanligt. Även i sådana fall kan paret ingå ett äktenskapsförord. Bristande språkkunskaper hos en av parterna kan visserligen utgöra ett hinder, men det leder inte automatiskt till att äktenskapsförordet blir ogiltigt på grund av omoral. Detta klargjorde Berlins högre regionala domstol med beslutet från den 19 juli 2024 (Az.: 16 UF 39/22).
Ett äktenskapsförord kanske inte är romantiskt. Det kan dock säkerställa att många viktiga aspekter, som vid en skilsmässa kan leda till rättsliga tvister mellan parterna, regleras bindande under harmoniska tider. I äktenskapsförordet kan t.ex. punkter som bodelning, underhållskrav eller umgängesrätt fastställas.
Äktenskapsförordet får inte orimligt missgynna en part
Detta kan vara särskilt viktigt när en av makarna är betydligt rikare än den andra. Med ett äktenskapsförord kan hen skydda sina tillgångar; utan individuella avtal gäller automatiskt de lagstadgade reglerna. Målet med äktenskapsförordet är alltid en rättvis fördelning, så att båda parter även efter skilsmässan kan leva under stabila ekonomiska förhållanden. Äktenskapsförordet får därför inte orimligt missgynna en av makarna. Då kan det vara omoraliskt och ogiltigt, enligt advokatbyrån MTR Legal, som bl.a. ger råd inom familjerätt.
Det föreligger dock inte automatiskt omoral om äktenskapsförordet är skrivet på ett språk som en av makarna inte eller endast lite förstår. Detta klargjorde Berlins högre regionala domstol.
Äktenskap mellan en tysk och en thailändska
I det aktuella fallet hade en tysk och en thailändska gift sig. Kvinnan hade haft en genomsnittlig inkomst i Thailand och hade enkla tyska språkkunskaper, så att hon kunde förstå och använda enkla vardagliga meningar. Mannen var företagare. Kvinnan flyttade med sin dotter från ett tidigare äktenskap till Tyskland och paret gifte sig. Därefter arbetade kvinnan tillfälligt i sin makes företag och gick på tyskkurser. Efter födelsen av deras gemensamme son tog kvinnan hand om barnen och hushållet.
En dag före bröllopet ingick paret ett notariebekräftat äktenskapsförord. Där valde de tysk rätt och exkluderade bl.a. bodelning, pensionsutjämning och underhåll efter äktenskapet. För gemensamma barn begränsades underhållsrättigheten. Dessutom skulle mannen betala ett avgångsvederlag på 250 euro för varje månad från och med den 49:e månaden efter äktenskapets ingående till kvinnan. Vidare träffades avtal om att thailändsk rätt skulle tillämpas vid en eventuell flytt till Thailand. Även då skulle avtalen i äktenskapsförordet i stort sett bibehållas.
Äktenskapsförordet omoraliskt och ogiltigt?
Äktenskapet misslyckades och efter skilsmässan uppstod tvist om huruvida det ingångna äktenskapsförordet var omoraliskt och därmed ogiltigt. Kvinnan hävdade att hon inte hade förstått innehållet i äktenskapsförordet vid ingående. Notarien hade visserligen tagit in en tolk. Denna hade dock endast översatt avtalet till det thailändska ämbets- eller standardspråket, vilket visserligen talas i högre kretsar men inte i hennes thailändska hemlandsprovins. Den muntliga översättningen av avtalet var därför otillräcklig. Denna omständighet hade hennes frånskilda man utnyttjat för att uppnå ett för honom fördelaktigt avtalsavslut. Hon skulle genom äktenskapsförordet missgynnas orimligt, argumenterade kvinnan.
Berättigade domstolen i Berlin bekräftade först att den internationellt var behörig. Detta följde av att även skilsmässan hade genomförts av en tysk domstol. Det var tillräckligt för att grunda de tyska domstolarnas internationella behörighet även för frågor om äktenskapets förmögenhetsrätt. Dessutom hade tyskans rätt valts korrekt i äktenskapsförordet och var giltigt.
Äktenskapsförordet giltigt på grundval av tysk rätt
På grundval av tysk rätt var äktenskapsförordet giltigt. Notarien hade tagit in en tolk. Kvinnans påstående att inte ha förstått översättningen är inte trovärdig. Om hon verkligen inte hade kunnat följa förhandlingarna är det ologiskt att hon varken skulle ha informerat sin partner, notarien eller tolken om detta och ändå undertecknat äktenskapsförordet, enligt Berlins högre regionala domstol. Om hennes förklaring till notarien om att hon kunde förstå thailändska inte skulle ha varit korrekt, hindras hon från att åberopa sina felaktiga uppgifter till notarien som grund för avtalets ogiltighet, tillade domstolen vidare.
Innehållsmässigt var äktenskapsförordet inte omoraliskt och därmed giltigt, beslutade Berlins högre regionala domstol.
Äktenskap med internationell anknytning ökar. Då bör rättsliga särdrag beaktas. MTR Legal rådger inom internationell familjerätt.
Tveka inte att kontakta oss!
