OLG München om äkthet och testationsförmåga – beslut från 12.08.2024, Az. 33 Wx 294/23 e
Särskilt vid ett handskrivet testamente kan det uppstå tvister om dokumentets äkthet och testationsförmågan hos arvlåtaren. OLG München klargjorde med beslut den 12 augusti 2024 att det vanligtvis krävs ett sakkunnigutlåtande för att kunna fastställa äktheten av ett dokument (Az.: 33 Wx 294/23 e).
Finns det inget testamente gäller den lagstadgade arvsordningen. Detta kanske inte behagar arvlåtaren. Genom att upprätta ett testamente kan han påverka och utnämna arvingar enligt sin vilja. Detta behagar i sin tur inte de lagstadgade arvingarna som då eventuellt måste nöja sig med laglotten. Tvivlen på dokumentets äkthet och på arvlåtarens testationsförmåga är därför ofta tvistefrågor bland arvingar, säger affärsbyrån MTR Legal Rechtsanwälte, som bland annat ger råd i arvsfrågor.
Arvlåtaren utser systern som ensam arvtagare
I fallet inför OLG München var arvlåtaren gift och hade en dotter från ett tidigare äktenskap. Eftersom han var allvarligt sjuk och diagnostiserats med glioblastom skrev han strax före sin död ett handskrivet testamente och utsåg där sin syster som ensam arvtagare.
Efter att mannen avlidit uttalade hans hustru och dotter tvivel på handstilen och därmed på testamentets äkthet. Dessutom hävdades att arvlåtaren inte längre var testationsförmögen vid tidpunkten för testamentets upprättande. Den avlidnes syster ansökte å sin sida om ett arvscertifikat som utser henne som ensam arvtagare.
Tvivl kan inte helt uteslutas
Efter att ha inhämtat ett sakkunnigutlåtande kom arvskiftesdomstolen till övertygelsen att testamentet hade skrivits för hand av arvlåtaren och att systern hade rätt till utfärdandet av ett arvscertifikat. Denna bedömning bekräftades av OLG München som avslog hustruns och dotterns överklagande.
Sista tvivlen kan aldrig helt uteslutas, men för att bevisa att arvlåtaren upprättade testamentet för egen hand räcker en tillfredsställande grad av säkerhet. Denna föreligger här och testamentets egenhändighet kan fastställas baserat på sakkunnigutlåtandet, förklarade överdomstolen. Experten hade bedömt sannolikheten för arvlåtarens författarskap som hög. Detta framstod också som troligt eftersom arvlåtaren hade tillbringat den sista delen av sitt liv med sin syster och även inför tredje parter hade uttryckt att hans syster skulle ärva, förklarade OLG München.
Testationsförmåga föreligger trots sjukdom
Dessutom var arvlåtaren även vid upprättandet av testamentet testationsförmögen. Detta framgår av ytterligare ett skriftligt utlåtande som OLG München inhämtat.
Testationsoförmåga föreligger enligt § 2229 Abs. 4 BGB om den testatorn på grund av patologisk störning av mentala funktioner, psykisk svaghet eller medvetandepåverkan inte kan förstå betydelsen av ett avgett beslut och handla utifrån denna insikt, enligt OLG. Dessutom måste testatorn även handla utan påverkan av intresserade tredje parter. Eftersom störningen av mentala funktioner ska betraktas som undantaget anses en arvlåtare vara testationsförmögen till dess motsatsen bevisas. Med dessa synpunkter finns det inga tvivel på arvlåtarens testationsförmåga, fortsatte OLG München.
Den utsedda experten hade fastställt att arvlåtaren visserligen hade en sjukdom med glioblastom, som också kunde leda till störning av mental aktivitet, men att detta på den andra bedömningsnivån inte hade resulterat i ett säkert uteslutande av fri viljebestämning. Enligt eksperten kunde man anta att arvlåtaren trots sin allvarliga sjukdom var testationsförmögen.
Laglotten till hustru och dotter
Därmed har den avlidnes syster blivit ensam arvtagare. Hustrun och dottern kan endast kräva sin laglott. Laglotten utgör hälften av den lagstadgade arvsandelen.
MTR Legal Rechtsanwälte ger råd i frågor kring testamentet och andra frågor om arvsrätt.
Kontakta gärna oss .
