Dom av Bundesfinanzhof den 31.07.2024 – Az.: II R 13/22
Vid arvsskatt är det viktigt att utnyttja fribeloppen. En effektiv arvsavstående av en far gentemot sina föräldrar leder dock inte till att hans son – alltså den avlidnes barnbarn – kan hävda det högre fribeloppet för ett barn vid arv. Detta beslutade Bundesfinanzhof med dom den 31 juli 2024 (Az.: II R 13/22).
Vid arvsskatt gäller olika fribelopp beroende på släktgraden. För närvarande kan makar och registrerade partners hävda ett fribelopp på 500 000 euro, för barn och styvbarn gäller ett fribelopp på 400 000 euro och för barnbarn är ett fribelopp på 200 000 euro föreskrivet, enligt advokatbyrån MTR Legal Rechtsanwälte som bland annat ger råd inom arvs- och skatterätt.
Observera fribelopp vid arvsskatt
Dessa fribelopp bör beaktas vid planeringen av arvet för att hålla skattebördan för arvingarna så låg som möjligt. Detta måste också övervägas vid upprättandet av ett testamente. Även om man med ett testamente kan kringgå den lagstadgade arvsföljden och t.ex. sätta in ett barnbarn som arvtagare, gäller då ett lägre fribelopp vid arvsskatt än för ett barns arv.
Detta kan inte heller kringgås genom ett arvsavstående av barnet. För här avviker arvsskattelagen från civilrätten. Ett barns avstående från arv leder inte till att det anses som ett ”avlidet barn” och att dess avkomlingar därigenom kan hävda ett högre fribelopp om 400 000 euro, som domen från Bundesfinanzhof (BFH) visar.
Arvlåtarens son avstår arv
I det aktuella fallet hade farfadern testamenterat en fjärdedel av arvet till sitt barnbarn. Arvlåtarens son hade tidigare med notarialakt avstått sitt lagliga arvsrätt och sitt laglott. Förlängning av arvsavståendet till ytterligare avkomlingar uteslöts.
Efter att farfadern avlidit ansökte det arvtagande barnbarnet om ett fribelopp från arvsskatten på 400 000 euro, alltså fribeloppet för barn. Detta motiverade han med den civilrättsliga föraningen om dödsfall enligt § 2346 Abs. 1 Satz 2 BGB. Därför skulle fadern som avstår sitt arv behandlas som om han inte längre levde vid arvsfallet. Således skulle han betraktas som ett barns avliden barn och kunna ansöka om det högre fribeloppet från arvsskatten, argumenterade barnbarnet. Skatteverket följde dock inte denna argumentering och tilldelade barnbarnets fribelopp om 200 000 euro.
BFH: Fribelopp för barnbarn gäller
Barnbarnets talan mot detta beslut misslyckades vid Niedersachsens finansdomstol och BFH avslog överklagandet.
Som motivering anförde BFH att enligt § 16 Abs. 1 Nr. 2 ErbStG gäller ett skattemässigt fribelopp om 400 000 euro för barn och barn till avlidna barn. Här ska formuleringen ”barn till avlidna barn” förstås så att arvlåtarens barn faktiskt är avlidna. Föranan om dödsfall enligt § 2346 Abs. 1 Satz 2 BGB innebär inte att ett barn som avstår från sitt arv betraktas som ”avlidet barn” i arvsskatterätt. Därmed gäller här fribeloppet för barnbarn om 200 000 euro.
Vidare förklarade BFH att lagstiftaren genom att bevilja högre fribelopp i första hand ville gynna arvlåtarens barn, eftersom den familjära närheten här ansågs som starkast. För barnbarn var denna närhet inte längre lika stark, varför ett lägre fribelopp beviljas. Först när arvlåtarens barn redan är avlidna kan barnbarnen få ett högre fribelopp från arvsskatten. Det högre fribeloppet kan alltså endast gynna ”föräldralösa barnbarn”.
Utnyttja utformningsmöjligheter
Beslutet visar att ett högre fribelopp inte enkelt kan ”överföras” till nästa generation genom arvsavstående. Arvsrätten erbjuder dock olika utformningsmöjligheter för att utforma förmögenhetsöverföringen skatteeffektivt.
MTR Legal Rechtsanwälte ger råd om arvsskatt och andra ämnen inom arvsrätten.
Vänligen kontakta oss!
