Beslut från Europeiska unionens domstol – Mål C-438/23 och C-240/23
Kan en biff, en schnitzel eller en korv också vara vegetarisk eller vegansk och får en produkt baserad på växter ens kallas så? Denna fråga sysselsatte Europeiska unionens domstol. I en dom från den 4 oktober 2024 (Mål: C-438/23) klargjorde EU-domstolen att även helt växtbaserade livsmedel får bära namn från animaliska produkter, så länge det inte finns någon rättsligt föreskriven beteckning för dessa produkter. Ett allmänt nationellt förbud mot betäckningen av vegetariska eller veganska produkter som exempelvis biff är inte tillåtet, enligt domarna i Luxemburg.
Benämning av livsmedel är en vanlig tvistpunkt inom konkurrensrätten. Generellt får de inte marknadsföras på ett sätt som kan vilseleda konsumenten. En vegansk biff kan vara en motsägelse, om konsumenten blir vilseledd av detta är en annan fråga, enligt affärsjuridiska byrån MTR Legal Rechtsanwälte, som bland annat ger råd inom konkurrensrätten.
Franskt förbud hamnar framför EU-domstolen
Utgångsläget för förfarandet vid EU-domstolen var ett franskt dekret som förbjöd användningen av termer som ”korv”, ”biff” eller ”schnitzel” för växtbaserade produkter. Förbudet gällde även när produkterna tydligt var märkta som ”veganska” eller ”vegetariska” på förpackningen.
Mot detta dekret gjorde flera organisationer och företag motstånd. De ansåg att förbudet begränsade deras företagsfrihet och deras konkurrensmöjligheter. De krävde därför att dekretet skulle ogiltigförklaras. Den franska Conseil d’État hänvisade därefter målet till EU-domstolen. Fokus låg på frågan om det är förenligt med EU-rätten – särskilt förordning (EU) nr 1169/2011 – att en medlemsstat förbehåller vissa termer enbart för animaliska produkter, även när benämningen kompletteras med ett förtydligande som ”växtbaserat” eller ”veganskt”.
Allmänt förbud ej tillåtet
EU-domstolen beslutade att ett generellt, allmänt förbud mot användning av köttrelaterade termer för växtbaserade produkter strider mot unionsrätten, såvida det inte finns specifika unionsrättsligt föreskrivna beteckningar. En nationell regel som generellt reserverar vissa termer enbart för animaliska köttprodukter är inte tillåten. Dessutom kan det antas att de uppgifter som tillhandahålls enligt förordningen ger tillräckligt konsumentskydd, enligt domarna i Luxemburg.
Om en EU-medlemsstat inte har infört någon rättsligt föreskriven beteckning får tillverkaren av veganska eller vegetariska livsmedel inte hindras av ett allmänt förbud från att använda vanliga beteckningar, fortsatte EU-domstolen att förklara.
Användning av EU-ekologiskt märke
I ett annat fall beslutade EU-domstolen också med en dom den 4 oktober 2024 om användningen av EU-ekologiskt märke (Mål: C-240/23). Förfarandet handlade om en dryck som, förutom ekologiska ingredienser, också innehöll tillsatta vitaminer och mineraler. De tyska myndigheterna förbjöd tillverkaren att använda EU-ekologiskt märke på denna produkt, eftersom sådana tillsatser enligt EU-förordning 2018/848 endast är tillåtna när de är lagligt föreskrivna. Det var dock inte fallet här.
Tillverkaren motsatte sig detta. Enligt dess åsikt föreligger en ojämlik behandling gentemot en jämförbar produkt som importeras från USA. Bakgrunden är att USA anses som ett tredje land vars produktions- och kontrollstandarder betraktas som likvärdiga med EU:s. Detta innebär att produkter som uppfyller USA:s regler för ekologiska eller biologiska produkter också får marknadsföras inom EU.
Otillbörlig konkurrensnackdel
EU-domstolen delade till stor del den tyska tillverkarens bedömning och ansåg att det förelåg en otillbörlig konkurrensnackdel. Den klargjorde att EU-ekologiskt märke endast får användas på importerade livsmedel om dessa till fullo uppfyller EU:s produktionsregler för certifiering med EU-ekologiskt märke. Den enkla erkännandet av likvärdigheten av tredjelandsstandarder är inte tillräckligt. Annars finns det en risk för vilseledning av konsumenter och snedvridning av konkurrensen på den inre marknaden.
EU-domstolen begränsade dock detta till att gälla användningen av EU-ekologiskt märke. Har ett tredje land en egen certifiering för ekologiska/biologiska produkter får denna också användas i EU, förutsatt att det inte ger intrycket att produkten uppfyller EU:s regler.
Domen från EU-domstolens visar att företag fortsatt noggrant måste utforma sina produktbeteckningar och informera transparent om ingredienser och tillverkningsmetod.
MTR Legal Rechtsanwälte ger råd inom immaterialrätt och inom Konkurrensrätt.
