Avsaknad av skiljemannasignatur – BGH I ZB 34/23
Ett skiljenämnds beslut kan i undantagsfall också vara giltigt om endast två av tre skiljemän har undertecknat skiljedomen. Detta klargjorde BGH med ett beslut den 11 juli 2024 (Az.: I ZB 34/23).
Ett skiljeförfarande kan ha både för- och nackdelar jämfört med en domstolsprocess. En skiljedom kan exempelvis genomdrivas enklare än en domstolsdom. En skiljedom är dock vanligtvis endast giltig om den är signerad av alla skiljemän. Om en skiljeman inte kan underteckna själv, måste åtminstone en förhinderanteckning och skälet till hindret anges, enligt affärsjuridiska byrån MTR Legal, som även rådgiver sina klienter i processföring och skiljeförfaranden.
BGH har nu beslutat att en skiljedom undantagsvis även kan vara giltig om den endast undertecknats av två av tre skiljemän.
Höga skadeståndskrav
I detta fall handlade det om en rättstvist mellan två koncerner. Sökanden hade från det andra företaget förvärvat sju affärsområden. För varje av dessa områden hade svaranden upprättat ett Financial Fact Book (FFB) och övertog för detta en garanti. FFB innehåller en identisk klausul enligt vilken ”alla omtvistade skadeståndskrav” skall slutgiltigt avgöras av en skiljenämnd. Enligt klausulen består skiljenämnden av tre skiljemän, varav varje part får utse varsin skiljeman.
Sökanden hävdar att svaranden brutit mot den garanti som antagits för FFB och krävde därför med sin skiljetalan skadestånd på 1,6 miljarder euro.
”signatur kunde inte erhållas”
Skiljenämnden avslog ansökan. Skiljedomen var dock endast undertecknad av två skiljemän, medan den skiljeman som utsetts av sökanden saknade underskrift. Under hans förtryckta namn fanns endast tillägget ”signatur kunde inte erhållas”.
Sökanden ansökte om att upphäva skiljedomen eller alternativt fastställa dess ogiltighet. Detta motiverade hon med att hennes rätt till rättslig prövning hade kränkts under skiljeförfarandet. Dessutom angavs ingen anledning till den saknade underskriften från en skiljeman. Därför ansåg hon att skiljedomen inte var giltig.
Skiljedom måste uppfylla formella krav
OLG Frankfurt hade avslagit upphävningsansökan, men bekräftade ogiltigheten av skiljedomen på grund av den saknade signaturen. Båda parterna lämnade in rättsliga klagomål mot detta beslut.
BGH konstaterade först att en skiljedom som inte uppfyller de formella kraven, inte är en skiljedom enligt § 1059 Abs. 1 ZPO (civillag). I det aktuella fallet hade de formella kraven även med avseende på angivandet av en anledning för den saknade signaturen emellertid uppfyllts. OLG Frankfurt hade antagit att ingen orsak till den saknade underskriften från en skiljeman hade angetts. Denna bedömning var dock felaktig. Med hänvisning till att underskriften inte kunde erhållas var anledningen till den saknade signaturen redan i enlighet med § 1054 Abs. 1 Satz 2 ZPO angiven, förklarade BGH.
Absolut majoritet tillräcklig
BGH klargjorde vidare att enligt § 1054 Abs. 1 ZPO krävs underskrift av den absoluta majoriteten av skiljemän, men att detta också är tillräckligt. Detta för att undvika situationer där skiljemän förhindrar en giltig skiljedom. Angivandet av en orsak för den saknade underskriften bör enligt den nya versionen av § 1054 ZPO inte enbart begränsas till att underskriften inte kunde erhållas, utan också tillåta andra anledningar till en saknad underskrift, enligt domarna i Karlsruhe. Därmed föreligger även i det aktuella fallet en giltig skiljedom, dömde BGH.
BGH har stärkt betydelsen av skiljeförfarande. Om en domstolsprocess eller ett skiljeförfarande är det bästa sättet att lösa en konflikt på beror på en rad faktorer som måste beaktas.
MTR Legal har stor erfarenhet av processföring och ger också råd angående Skiljedomsförfarande.
Tveka inte att kontakta oss!
