Familjehemmet kan under vissa förutsättningar ärvas skattefritt. Skattebefrielsen kan dock endast gälla för en fastighet, som en dom av FG München visar (Az. 4 K 692/20).
Skattelagen förutser att familjehemmet kan ärvas skattefritt om vissa förutsättningar är uppfyllda. För detta krävs bland annat att arvlåtaren själv har bott i fastigheten före arvsfallet och att arvingarna sedan använder den för egna bostadsändamål i minst tio år. Om arvlåtaren har flera fastigheter som han eller hon har använt för bostadsändamål efter varandra, kommer skattebefrielsen endast i fråga för en fastighet, förklarar affärsjuridiska byrån MTR Legal Rechtsanwälte, som också rådgiver sina klienter om skatterätt och frågor om arvsbeskattning.
Detta visar också en dom av Finanzgerichts München. Här hade arvlåtaren bott med sin dotter i sitt hus X och varit registrerad där. Arvlåtaren ägde ytterligare ett hus Y, som hennes son bodde i. När modern avled, ärvde dottern och sonen vardera hälften. De kom överens om att dottern ärver huset X och sonen huset Y som ensam egendom. I sina respektive deklarationer för arvsbeskattning uppgav de båda att huset var ett från arvsbeskattningen befriat familjehem.
Skattemyndigheten följde dock inte detta och fastställde arvsbeskattning för det hus som sonen ärvde. Sonen motsatte sig skattebeslutet. Han argumenterade att hans föräldrar köpte huset 1954 och sedan dess själva bott där. När den förolyckade maken till arvlåtaren blev sjuk och ytterligare bostadsanvändning inte var möjlig, flyttade paret ut 2002. Därefter bodde sonen i huset.
FG München beslutade att huset ändå inte skulle befrias från arvsbeskattningen. Genom att lämna huset hade arvlåtaren övergett sitt hushåll och under mer än ett decennium grundat ett nytt och flyttat sitt livscentrum till huset X. Därför skulle den nya bostaden ses som familjehem och skattebefrielsen skulle endast gälla för detta hus.
Erfarna advokater inom skatterätt rådgiver vid MTR Legal Rechtsanwälte i frågor om arvsbeskattning.
