Dom från BGH den 27.06.2024 – Az.: I ZR 98/23
Klimatsskydd är ett viktigt ämne för många människor. Detta återspeglas även i köpbeteendet. Tillverkare och producenter har reagerat på detta och marknadsför gärna sina produkter med begreppet ”klimatneutral”. BGH har nu i en dom den 27 juni 2024 beslutat att reklam med klimatneutralitet endast är tillåten om reklamen själv förklarar vad som menas med klimatneutralitet och hur den konkret uppnås (Az.: I ZR 98/23).
Miljöskydd och klimatneutralitet är viktiga attribut för många konsumenter som kan påverka deras köpbeslut. Det ligger nära till hands att tillverkare gärna marknadsför sina produkter som klimatneutrala. Men om de med denna reklam endast bedriver greenwashing och vilseleder konsumenter, strider reklamen mot konkurrensrätten, enligt advokatbyrån MTR Legal Rechtsanwälte, som bland annat ger råd inom konkurrensrätt.
BGH uttalar sig
Den för konkurrensrätt ansvariga första civilrättens senat vid BGH har nu uttalat sig om under vilka förutsättningar en produkt får marknadsföras som klimatneutral och när reklam är vilseledande. Han klargjorde att reklamen själv måste förklara vad det mångtydiga, miljörelaterade tillägget ”klimatneutral” innebär. Annars är reklamen vilseledande.
Det underliggande förfarandet gällde produkter från en livsmedelstillverkare. Denne marknadsförde i en facktidskrift för livsmedelsbranschen att han sedan 2021 producerar sina produkter klimatneutralt och med en logotyp med begreppet ”klimatneutral”, vilket hänvisar till en webbplats för ”ClimatePartner”. Klimatneutraliteten uppnås dock inte eftersom produkterna tillverkas CO2-neutralt. Istället stöder tillverkaren klimatprojekt och uppnår så en kompensation för sina CO2-utsläpp.
Vilseledande reklam med klimatneutralitet
Konkurrenscentralen ansåg att denna reklam var vilseledande och stämde ända upp i Högsta domstolen för att få ett förbud. De argumenterade för att konsumenterna tolkar uttalandet ”klimatneutral” som att tillverkningsprocessen själv är klimatneutral. Därför måste det i reklamen åtminstone påpekas att klimatneutraliteten endast uppnås genom kompensatoriska åtgärder.
Landgericht Kleve och Oberlandesgericht Düsseldorf avvisade dock stämningen. OLG Düsseldorf kom till slutsatsen att ingen vilseledning förelåg, eftersom facktidskriftens läsare borde vara medvetna om att klimatneutralitet också kan uppnås genom kompensationsåtgärder. Dessutom kunde information erhållas genom att besöka reklamens partners webbplats om hur klimatneutraliteten uppnås. Detta ansåg OLG vara rimligt.
Stämning i Högsta domstolen framgångsrik
BGH upphävde dock beslutet i revisionsförfarandet och biföll stämningen på förbud. Reklamen är vilseledande enligt § 5 avsnitt 1 UWG (lag mot illojal konkurrens). För att motivera det förklarade senaten att begreppet klimatneutral både av konsumenter och av facktidskriftens läsare å ena sidan förstås som en CO2-neutral produktion av varan, men å andra sidan också som en kompensationsåtgärd.
Det måste noteras att i miljörelaterad reklam är risken för vilseledning särskilt stor och därför föreligger ett ökat behov av upplysning, enligt BGH. Vid reklam med ett mångtydigt miljörelaterat begrepp som ”klimatneutral” måste den konkreta betydelsen således förklaras redan i reklamen. En informativ hänvisning utanför reklamen är inte tillräcklig för att förhindra vilseledning.
Inga likvärdiga åtgärder
Förklaringen av begreppet klimatneutral är därför också nödvändig här, eftersom minskningen av CO2-utsläpp och kompensationsåtgärder inte är likvärdiga åtgärder för att uppnå klimatneutralitet, förklarade domarna i Karlsruhe vidare. Således bör minskningen av utsläppen bedömas som prioriterad framför kompensationen.
Eftersom reklam med påstådd klimatneutralitet kan påverka konsumenternas köpbeslut avsevärt, är vilseledningen också relevant ur konkurrensrättslig synvinkel, enligt BGH.
Advokatbyrån MTR Legal Rechtsanwälte ger råd om alla väsentliga ämnen inom konkurrensrätt.
Vänligen ta gärna kontakt med oss!
