BFH:s dom om att avsiktsvilja är nödvändig för dold vinstutdelning – Az.: I R 9/20
Förbundsfinansdomstolen (BFH) beslutade den 22 november 2023 att vinstutdelningar till anonyma aktieägare (vGA) kräver en avsiktsvilja. En sådan avsiktsvilja finns dock inte vid oavsiktliga handlingar (Az.: I R 9/20).
Om aktieägare erhåller fördelar från bolaget utan en erkännbar anledning, blir skattemyndigheten snabbt uppmärksam och undersöker om transaktionen eventuellt kan bedömas som en dold vinstutdelning (vGA). En vGA är ett rättsmedel som ska förhindra att aktieägare gynnas skattemässigt genom sådana transaktioner. Om en vGA föreligger, kan det få skattemässiga konsekvenser för både aktieägaren och företaget, enligt advokatbyrån MTR Legal Rechtsanwälte, som bland annat ger råd inom skatterätt.
Gynnande på grund av misstag
Förbundsfinansdomstolen hade i det underliggande fallet att avgöra en GmbH:s talan. Bolagets aktiekapital hade av den enda delägarchefen tillförts genom att bland annat föra in ett helägt dotterbolag. Detta ledde till en kapitalökning i det införda dotterbolaget, vilket i slutändan gynnade delägarchefen. Skattemyndigheten såg detta som en dold vinstutdelning från den klagande GmbH till dess delägarchef.
GmbH motsatte sig detta. De hävdade att överföringen till delägarchefen hade skett av misstag vid den notariella registreringen. Efter ett misslyckat överklagande stämde de vid Schleswig-Holsteins finansdomstol (FG). Även denna talan blev utan framgång. FG avslog talan med motiveringen att en ordentlig och samvetsgrann företagsledare inte skulle ha begått ett sådant misstag.
BFH: Dold vinstutdelning endast vid avsiktsvilja
Mot detta beslut överklagade GmbH till Förbundsfinansdomstolen och lyckades. BFH klargjorde att en förmögenhetsöverföring till följd av ett bolagsrelation kräver en avsiktsvilja. Vid ett misstag från delägarchefens sida kan en sådan avsiktsvilja saknas. Förbundsfinansdomstolen upphävde därför beslutet från Schleswig-Holsteins finansdomstol och återförde ärendet för ny prövning. Det avgörande var inte om en ordentlig och noggrann företagsledare också skulle ha misstagit sig. Viktigare var om den specifika delägarchefen hade gjort samma misstag, förklarade BFH. Denna fråga måste FG nu klara upp.
En förmögenhetsöverföring initierad av bolagsrelationen antas när kapitalbolaget ger sin aktieägare eller en närstående person en förmögenhetsfördel som de inte skulle ha gett en icke-aktieägare med tillämpning av en ordentlig och samvetsgrann företagsledares omsorg, fortsatte BFH. Det behöver vanligtvis inte finnas någon avsikt för en dold vinstutdelning. Det är inte heller nödvändigt att aktieägaren känner till begreppet vGA och kan korrekt bedöma transaktionerna. Snarare räcker det i regel med att det föreligger ett personligt ansvarigt handlande, enligt BFH.
Överföringen måste ske av bolagsrelaterade skäl
Det finns dock även här begränsningar. Förutsättningen för att anta en vGA är att det finns en avsiktsvilja. Om överföringen från kapitalbolaget till förmånen för aktieägaren inte har skett av bolagsmässiga skäl, föreligger ingen vGA, eftersom det då saknas en konkret anledning i bolagsrelationen. Detta kan vara fallet vid subjektiva ursäktsgrunder, såsom oerfarenhet, klargjorde finansdomarna i München vidare. Det är därför inte avgörande om en ordentlig och noggrann företagsledare inte skulle ha upptäckt överföringen på grund av ett misstag.
Den ordentliga och samvetsgranna företagsledaren är ändå bara en idealiserad tankefigur, som känner till alla regler och omständigheter och därför per definition inte kan misstaga sig, fortsatte BFH. Om det saknas någon avsiktsvilja till last för företaget och till förmån för aktieägaren och det fastställs att förorgan torrnsöverföringen inte har skett av bolagsrelaterade skäl, kan en vGA uteslutas, fastställde BFH avslutningsvis.
MTR Legal Rechtsanwälte rådgiver vid rättsliga tvister med skattemyndigheterna och andra skatterättsliga frågor skatterätt.
Vänligen ta gärna kontakt med oss.
