Havsbaserad vindkraft: Regeringens förslag möter tydlig kritik
Utskottet för ekonomi och energi i Deutscher Bundestag (Tysklands förbundsdag) behandlade den 2 november 2026 den federala regeringens lagförslag om optimering och säkring av utbyggnaden av havsbaserad vindkraft. Den offentliga utfrågningen ägde rum i Paul-Löbe-Haus. Regeringens förslag har publicerats som Bundestagsdrucksache 21/8238 (förbundsdagstryck 21/8238).
De sakkunniga som hördes framförde betydande invändningar mot de planerade ändringarna. Kritiken riktades särskilt mot det planerade införandet av dubbelriktade differenskontrakt, även kallade ”Contracts for Difference” (CfD).
Utbyggnadsmålet på 70 gigawatt ligger fast
Lagförslaget vidhåller det lagstadgade målet att öka den installerade effekten från havsbaserade vindkraftverk till minst 70 gigawatt senast 2045. Däremot ska förfarandet för tilldelning av de berörda områdena ändras.
Dessutom ska den ordinarie drifttiden för nybyggda havsbaserade vindkraftsparker förlängas från nuvarande 25 till 35 år. Den planerade nya regleringen gäller därmed inte bara villkoren för anbudsförfarandet utan även den avsedda driftsperioden för framtida anläggningar.
Anbudsförfaranden ska genomföras i två steg
För framtida anbudsförfaranden planeras en modell i två steg:
-
I det första steget ska det fastställas om ett företag är villigt att uppföra den aktuella havsbaserade vindkraftsparken utan statligt stöd.
-
Om detta steg inte leder till något resultat ska anbuden i ett andra steg avse prisnivån i ett dubbelriktat differenskontrakt.
Som en försiktighetsåtgärd fastställer förslaget ett tak på 9,487 cent per kilowattimme för differenskontraktet. Konkret stöd genom ett sådant kontrakt skulle enligt den föreslagna modellen således bli aktuellt först om ingen tilldelning utan stöd sker i anbudsförfarandets första steg.
Differenskontrakten är en central tvistefråga
De planerade differenskontrakten utgjorde en väsentlig tyngdpunkt under utfrågningen. I regeringens förslag anges de som en säkerhetsmekanism för det fall att ett havsområde inte kan tilldelas utan stöd.
Deutsche Industrie- und Handelskammer motsatte sig principiellt statligt stöd till havsbaserade anläggningar under utfrågningen och förespråkade en helt marknadsbaserad utbyggnad. Dess ståndpunkt riktade sig därmed inte enbart mot enskilda delar av den planerade modellens utformning, utan mot stöd till sådana anläggningar som sådant.
De olika yttrandena visar att såväl anbudsförfarandenas grundläggande utformning som den planerade stödstrukturen fortfarande är omstridda. Utfrågningen innebar inte något slutligt beslut om lagförslaget.
Bundesrats invändningar mot anbudsmodellen
Även Bundesrat (Tysklands förbundsråd) avvisar det tvåstegsförfarande för anbud som föreskrivs i regeringens förslag. Det hänvisar till att anbudsförfarandena för 2025 blev utan anbudsgivare och därmed utan tilldelningar och att förfarandena för 2026 ställdes in; en ändring av lagen är därför brådskande (BR-Drs. 508/26 (Beschluss)).
Därutöver kräver Bundesrat en möjlighet att frivilligt återlämna redan tilldelade områden om de inte kan exploateras på ekonomiskt hållbara villkor. Kravet gäller områden som redan har tilldelats men där genomförandet visar sig sakna ekonomisk bärkraft.
Den landbaserade nätanslutningen ska säkerställas
Bundesrat kräver dessutom att en heltäckande landbaserad anslutning för den planerade havsbaserade vindkraftseffekten på 70 gigawatt säkerställs inom ramen för det pågående lagstiftningsförfarandet. Behovet av ändringar gäller därmed inte enbart tilldelningen av och stödet till vindkraftsparkerna, utan även förutsättningarna för deras anslutning till elnätet.
Vid utfrågningen yttrade sig en företrädare för en systemansvarig för överföringssystemet. Nätoperatörernas medverkan tydliggjorde nätanslutningens betydelse för att de lagstadgade utbyggnadsmålen ska kunna uppnås.
Lagstiftningsförfarandets fortsatta gång
Den offentliga utfrågningen var en del av parlamentets behandling av regeringens förslag. De ståndpunkter som framfördes där och Bundesrats krav gäller centrala delar av den planerade regleringsmodellen, särskilt anbudsförfarandet i två steg, användningen av differenskontrakt, den ekonomiska genomförbarheten för redan tilldelade områden och den landbaserade nätanslutningen.
Något slutligt beslut om de föreslagna ändringarna har ännu inte fattats. Lagens slutliga innehåll beror på det fortsatta parlamentariska förfarandet.
MTR Legal Rechtsanwälte ger företag, investerare och förmögna privatpersoner rådgivning i affärsjuridiska frågor.