Ingen skillnad mellan butiksförsäljning och näthandel – BGH I ZR 43/23
En bluffprodukt förblir en bluffprodukt – oavsett om den står på hyllorna i butiken eller säljs online. Vilken försäljningskanal som används spelar ingen roll, förtydligade BGH i sin dom den 29 maj 2024 (Az.: I ZR 43/23). Reklamen för en sådan produkt på internet är vilseledande och utgör ett brott mot konkurrensrätten, enligt Bundesgerichtshof.
Om en förpackning bara är fylld till ungefär två tredjedelar betraktas den som en bluffprodukt. Då står förpackningen och dess innehåll inte i rimlig proportion. Konsumenten vilseleds att tro att innehållet är större än vad som faktiskt finns, enligt advokatbyrån MTR Legal, som bland annat ger råd inom immaterialrätt.
Den civila avdelningen I, som ansvarar för konkurrensrätt, vid Bundesgerichtshof har nu med sin dom den 29 maj 2024 tydliggjort att reklam för en sådan produkt är vilseledande för konsumenten och utgör ett brott mot lagen mot illojal konkurrens (UWG).
Tuben är bara fylld till två tredjedelar
I det aktuella fallet hade en producent gjort reklam för en ansiktstvätt för män på sin webbplats. Innehållet i tuben var 100 milliliter. Tuben avbildades stående på locket på webbplatsen. I den nedre genomskinliga delen av tuben är ansiktstvätten tydligt synlig. Den övre delen, som smalnar av kraftigt mot sömmen, är inte längre genomskinlig. Faktum är att tuben bara är fylld med ansiktstvätt upp till början av den ogenomskinliga delen.
En konsumentskyddsförening lämnade in en stämning mot detta. Denna framställning föreslog att tuben var nästan helt fylld, vilket faktiskt inte var fallet. Reklamen ansågs därför oschyst.
OLG Düsseldorf med nyanserad syn
Stämningen hade ingen framgång i de inledande instanserna. OLG Düsseldorf hade en nyanserad syn i överklagandet och gjorde en åtskillnad mellan butiksförsäljning och näthandel. Så fastställde Oberlandesgericht att förpackningen gav intryck av större fyllnadsmängd än vad som faktiskt fanns. Därmed bröt den mot § 3a UWG i kombination med § 43 avsnitt 2 Mät- och Kalibreringslagen (MessEG). Kunden kan bli vilseledd vid köp i butik, om han uppfattar tuben i sin originalstorlek, medgav OLG. Men här handlar det om näthandel och där kan inget brott mot § 43 avsnitt 2 MessEG konstateras. För på internet förblir den faktiska förpackningsstorleken dold för konsumenten.
Men BGH hade en annan uppfattning vid revisionsförfarandet och gav bifall till upphörande talan. BGH klargjorde att OLG Düsseldorfs resonemang inte håller. Enligt § 43 avsnitt 2 MessEG är det förbjudet att föra ut förpackningar på marknaden som i sin utformning och fyllning antyder en större fyllnadsmängd än vad de faktiskt innehåller. Så är det här, menade Karlsruher domarna. Regleringen syftar till att skydda konsumenterna mot sådana bluffprodukter. Det gäller oavsett försäljningskanal.
BGH: Vilseledning av konsumenterna
Enligt § 5 UWG finns även en vilseledning av konsumenterna om den faktiska fyllnadsmängden, fortsatte BGH. En konsumentbedräglig vilseledning enligt konkurrensrätten föreligger normalt om en produktförpackning inte står i rimlig proportion till den faktiskt innehållna fyllnadsmängden. Så är fallet här, eftersom tuben bara är fylld till ungefär två tredjedelar med ansiktstvätt. Detta är varken nödvändigt av tekniska skäl eller hindras vilseledningen effektivt av förpackningens utformning, förtydligade domarna i Karlsruhe. Därför måste tillverkaren upphöra med den vilseledande reklamen, beslutade BGH.
Vilseledande reklam och brott mot konkurrensrätten kan leda till varningar och upphörande talan. För att undvika detta bör juridisk rådgivning tas i anspråk. MTR Legal rådgiver omfattande inom immaterialrätt.
Tveka inte att ta kontakt med oss!
