För att mildra de ekonomiska följderna av coronapandemin har staten infört många stödprogram. Den som har lämnat falska uppgifter kan räkna med problem på grund av subventionsbedrägeri.
De statliga stöden under coronapandemin skulle snabbt och så enkelt som möjligt flöda för att företagen skulle överleva krisen och inte radvis gå i konkurs. En konkursvåg uteblev och nu granskar myndigheterna i efterhand noggrannare om ansökande faktiskt uppfyllde kraven för subventionerna eller om statligt stöd luras fram med falska uppgifter. Drabbade företag bör ta granskningen på allvar. Den som lämnat falska uppgifter måste räkna med en anmälan för subventionsbedrägeri, varnar advokat Michael Rainer, MTR Rechtsanwälte.
Tusentals utredningar ska redan pågå och anklagelsen om subventionsbedrägeri kan snabbt ställas. Det är viktigt att notera att det inte bara är brottsligt att medvetet lämna falska uppgifter, utan också redan vid oaktsamhet kan problem uppstå. Högsta domstolen klargjorde redan i beslut från den 4 maj 2021 att subventionsbedrägeri föreligger när felaktiga uppgifter lämnats vid ansökan om corona-hjälp (Az. 6 StR 137/21).
Om myndigheterna vid granskning av ansökningar om coronahjälp hittar indikationer på oriktiga uppgifter, kommer de att utvidga utredningarna och till exempel också granska företagets skattedeklarationer. Om det i slutändan leder till en dom, kan kännbara straff förväntas.
Om någon har ansökt om coronahjälp och senare upptäckt att åtminstone delvis oriktiga uppgifter har lämnats, är han skyldig att rätta uppgifterna i efterhand. Denna straffsanktionerade rättelseplikt kan även finnas om ansökningsvillkoren senare delvis inte längre är uppfyllda.
Det är inte bara sökanden som kan hållas ansvarig för de falska uppgifterna, även företaget i fråga riskerar eventuellt en böter.
Därför bör anklagelser om subventionsbedrägeri under inga omständigheter tas lätt på och de berörda bör agera omedelbart. Rättsadvokater som är kunniga inom ekonomisk straffrätt kan ge rådgivning.
